Om Ekonomi

Grankulla och ekonomi – Nycklarna till tillväxt och framtid

Grankulla befinner sig mitt i stora förändringar. Effekterna av välfärdsområdesreformen känns fortfarande av, och byggandet av stadsbanan är i full gång. När Grankullas ekonomi diskuteras är dessa två ämnen nästan alltid i fokus. Ofta föregås de av meningen: "Grankullas ekonomi är i kris."

En annan vanlig uppfattning är att Grankulla under en längre tid har upprätthållit sin ekonomi genom försäljning av tomter, men att dessa nu är slut. Perspektivet är förståeligt, men vad om vi istället vänder diskussionen mot tillväxtmöjligheterna? Hur kan vi utveckla Grankulla till en ännu mer attraktiv plats för både invånare och företag?

Tillväxtmöjligheter och ekonomins betydelse

Grankulla har halkat efter andra kommuner i huvudstadsregionen när det gäller befolkningstillväxt. Förra året var stadens befolkningstillväxt 0,8 %, medan den i exempelvis Esbo och Tusby låg på 2,2 %. Minskad nybyggnation anses vara den främsta orsaken. Om Grankulla kunde uppnå samma tillväxttakt som Esbo skulle staden få cirka 250 nya invånare per år. Om hälften av dessa betalade kommunalskatt till Grankulla skulle det innebära cirka en halv miljon euro i extra skatteintäkter per år. Med ökade fastighetsskatter och statsbidrag kunde den totala positiva effekten uppgå till en miljon euro per år.

Vissa befarar att Grankullas stadsbild skulle bli för tätbebyggd. Det är sant att Grankulla redan är Finlands näst mest tätbefolkade kommun, men jämfört med motsvarande områden i Europa finns det fortfarande utrymme för tillväxt. Exempelvis Amstelveen (Amsterdam) och Richmond upon Thames (London) har en högre befolkningstäthet, men har lyckats bevara sin trivsel och charm. Genom smart planering och utveckling av tjänster kan vi öka befolkningstätheten på ett balanserat sätt och samtidigt stärka stadens ekonomiska stabilitet.

Bostadsbyggande och dess betydelse

Bostadsbyggande är en förutsättning för befolkningstillväxt, men det garanterar inte ensam tillväxt. Vi måste göra Grankulla till en attraktiv boplats. Skattesatsen är en faktor, men en skillnad på en halv procentenhet i kommunalskatt jämfört med Esbo och Helsingfors är inte ensam en tillräcklig lockelse. Vi måste också satsa på andra livskvalitetsfaktorer.

Konkreta åtgärder inkluderar:

  • Utveckling av stadsplanen för centrum och början av Asematie, inklusive utnyttjande av hälsocentralens område.
  • Ökning av bostadsbeståndet med fler små flerfamiljshus.
  • Erbjudande av seniorbostäder för nuvarande invånare i egnahemshus och radhus så att de kan stanna kvar i Grankulla även vid förändrade livsskeden.

Att stärka stadens attraktivitet

Hur kan vi locka nya invånare till Grankulla? Framgångsrika städer och människor bygger på sina styrkor. Grankullas trumfkort är och kan vara:

  • Utmärkta idrottsförhållanden.
  • Hög livskvalitet och välfungerande infrastruktur.
  • Finlands bästa skolor och föreningsliv.

När föreningar mår bra lockar de även medlemmar utanför vår lilla stad. Dessa människor bidrar till föreningarnas ekonomi och till stadens tjänster. Och med föreningar avser jag alla typer av föreningar, inte bara idrottsföreningar. Exempelvis musikföreningar och medborgarinstitut spelar en viktig roll i invånarnas välbefinnande och bör därför stödjas. Tyvärr har Grankulla stad minskat sina understöd med över 20 % under de senaste två åren, vilket innebär en nedskärning på över en miljon euro. Denna trend måste vändas.

När det gäller skolorna kunde vi främja flerspråkighet och samarbete mellan de finsk- och svenskspråkiga skolorna. I Vasa har en modell länge använts där elever kan välja kurser på det andra inhemska språket. Grankulla kunde också etablera ett IB-gymnasium som skulle locka internationella familjer att flytta hit.

Unga entreprenörer kan stöttas genom att etablera en företagsinkubator i anslutning till Arbetarakademin. Detta skulle skapa dynamik och attrahera innovativa aktörer till staden.

Ambitiösa mål och tydliga mätare

Grankulla stad måste ha tydliga och tillräckligt ambitiösa mål. De nuvarande strategiska målen är inte alltid tillräckligt utmanande. Exempelvis har fullmäktige beslutat att det räcker att uppnå en tredjedel av de planerade inbesparingarna – men borde inte målet vara att uppnå dem fullt ut? På samma sätt har hälsorelaterade åtgärder en målsättning att Grankulla ska ligga på nationell genomsnittsnivå i två av fem kriterier – men borde vi inte sträva efter att vara i topp inom samtliga kriterier?

Sex steg för Grankullas tillväxt

Att skapa tillväxt kräver konkreta åtgärder. Mina lösningar för Grankullas ekonomiska tillväxt är:

  • Utveckling av stadsplanen för att stödja befolkningsökning.
  • Påbörjande av byggprojekt, särskilt i centrumområdet.
  • Marknadsföring av staden som en attraktiv boplats i Finland och internationellt.
  • Utveckling av skolorna, exempelvis genom flerspråkiga campus.
  • Stöd för företagande, exempelvis genom företagsinkubatorer.
  • Tydliga mål och mätare, så att utvecklingen kan följas och styras effektivt.

Grankulla kan växa och utvecklas utan att förlora sin unika identitet. Det kräver mod, nya idéer och att vi genomför dem. Som det gamla ordspråket säger: "Om du inte växer, tynar du bort."

Vilka tankar har du om Grankullas framtid? Låt oss fortsätta diskussionen tillsammans!